Finansiellt utanförskap

Nekade och uppsagda bankkonton – ett växande problem

Konsumenternas Bank- och finansbyrå har under flera år tagit emot klagomål från konsumenter som nekats att öppna ett bankkonto eller fått sina konton uppsagda. Detta är, vid sidan av frågor om bedrägerier och obehöriga transaktioner, ett av de mest återkommande problemen för svenska konsumenter.

För de drabbade är konsekvenserna ofta allvarliga. Utan ett bankkonto blir det svårt, om inte omöjligt, att hantera vardagens ekonomiska behov: betala hyra och räkningar, ta emot lön eller köpa nödvändigheter som bussbiljetter. Det skapar en slags finansiell isolering som kan leda till stora sociala och ekonomiska problem.

Utmaningen med grundläggande banktjänster

Enligt svensk lag har alla konsumenter inom EES rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner, till exempel för att ta emot pengar, betala räkningar och göra kortköp. Trots att denna rättighet är tydligt reglerad, rapporterar många konsumenter att de nekas sådana konton, eller att deras befintliga konton avslutas. Detta motsäger de förväntningar som fanns när reglerna infördes – att öka konkurrensen mellan banker, förbättra villkoren för konsumenter och inkludera fler i det finansiella systemet.

Ett betalkonto kan ha olika namn, som lönekonto, transaktionskonto eller personkonto, men alla innebär samma grundläggande rättighet. Ändå är det många konsumenter som upplever att deras rättigheter inte respekteras.

Varför nekas konsumenter bankkonton?

Bankerna har rätt att neka en konsument ett konto eller säga upp ett befintligt om det strider mot lagen. Den vanligaste orsaken är att banken anser att den saknar tillräcklig kundkännedom, vilket är ett krav enligt penningtvättslagen. Penningtvättslagen ställer hårda krav på banker att känna sina kunder och förstå deras ekonomiska aktiviteter för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

I praktiken innebär detta att om en kund inte kan tillhandahålla den information som banken efterfrågar – exempelvis om sina inkomster eller transaktioner – kan banken neka eller avsluta kontot. Samma sak gäller om banken identifierar en ökad risk för penningtvätt som inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt.

Vad säger lagen om rätten till ett bankkonto?

Enligt lagen har banker som erbjuder betalkonton en så kallad kontraheringsplikt. Detta innebär att de inte får neka någon ett konto utan en saklig och laglig grund. I grunden finns alltså en skyldighet för bankerna att ge konsumenter tillgång till grundläggande betaltjänster. Men när risken för penningtvätt eller bristande kundkännedom uppstår, kan banken ändå neka eller säga upp konton enligt lagliga riktlinjer.

Penningtvättsreglerna – en balansgång mellan säkerhet och rättigheter

Penningtvättsreglerna kräver att banker ska tillämpa en riskbaserad strategi. Detta innebär att varje kund och transaktion ska bedömas individuellt utifrån den risk de utgör för penningtvätt eller terrorismfinansiering. Detta tillvägagångssätt ger bankerna flexibilitet att hantera risker på olika sätt beroende på omständigheterna.

För konsumenterna kan detta dock skapa osäkerhet. Många upplever att det är svårt att förutse hur stark deras rätt till ett konto egentligen är, eftersom bankerna har olika sätt att tolka och tillämpa reglerna. Vissa konsumenter som kontaktat Konsumenternas Bank- och finansbyrå uttrycker frustration över att banken inte tydligt kommunicerar vilken information de behöver för att uppfylla kraven på kundkännedom.

Finansinspektionens syn på frågan

Finansinspektionen har i en nyligen publicerad rapport uppmärksammat att många konsumenter nekas betalkonton eller får sina konton avslutade. Detta skapar vad som kallas "finansiellt utanförskap", där människor ställs utanför det finansiella systemet. Inspektionen betonar att bankerna bör överväga alternativa åtgärder för att hantera risker istället för att stänga ute konsumenter.

Sådana åtgärder kan inkludera:

• Ökad granskning av transaktioner: Följa kundens aktiviteter noggrannare istället för att stänga kontot.

• Lågriskkonton: Begränsade konton med lägre risknivå, exempelvis med beloppsgränser eller färre funktioner.

  
  

Nya riktlinjer för bankerna

För att motverka att legitima konsumenter nekas bankkonton har det svenska branschsamarbetet Simpt (Svenska institutet mot penningtvätt) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) nyligen utfärdat nya riktlinjer. Dessa syftar till att skapa en balans mellan konsumenternas rättigheter och bankernas skyldigheter att förhindra penningtvätt. Bankerna uppmanas att göra individuella prövningar i varje enskilt fall och att endast neka konton om risken för penningtvätt inte kan hanteras på andra sätt.

Framtida utmaningar och lösningar

Att stå utan bankkonto innebär stora problem i dagens digitala samhälle. Det riskerar att leda till att konsumenter söker sig till oseriösa aktörer eller tvingas använda anhörigas konton, vilket kan skapa ytterligare problem. Finansinspektionens rapport visar också att antalet nekade och uppsagda konton ökar, något som ställer krav på nya lösningar.

Nya vägledningar och riktlinjer ger hopp om förbättring, men det återstår att se om de kommer att leda till verkliga förändringar. Förhoppningen är att fler konsumenter ska få tillgång till bankkonton utan att behöva hamna i ett finansiellt utanförskap.